Vieux Paris aptiekas trauks ar vāku “Aconitum” — Restaurācijas laikmets (Vieux Paris Covered Apothecary Jar “Aconitum” — Restoration Period) (6881)
Vieux Paris aptiekas trauks ar vāku “Aconitum” — Restaurācijas laikmets (Vieux Paris Covered Apothecary Jar “Aconitum” — Restoration Period) (6881)
€250.00
Vieux Paris porcelāna aptiekas trauks ar vāku, marķēts “Aconitum” — 19. gs. pirmās puses Parīzes darbs ar rokas gleznotu palmu, zeltītu lenšu un urnas ornamentu. Augstums 26 cm, platums 13 cm.
🇱🇻 LATVIEŠU
Augstums: 26 cm
Platums (diametrs): 13 cm
Vieux Paris aptiekas trauks ar vāku “Aconitum” — Restaurācijas laikmets
Šis trauks kādreiz stāvēja plauktā starp desmitiem citu, taču tā uzraksts — Aconitum, akonīts, augs, ko franču farmaceiti pazina gan kā dziedinošu, gan bīstamu — piešķir tam savu klusu dramatismu. Rokas gleznotās palmas abpus uzrakstam un zeltīta lentveida čūska, kas savijas sirds formā, ir tipiska Vieux Paris aptiekas trauku ikonogrāfija — dekors, kas apvieno zinātnisku precizitāti ar dekoratīvu greznumu.
Restaurācijas laikmeta momentuzņēmums, Luijs Nikolā Voklēns (Louis Nicolas Vauquelin): Rīta gaisma ielaužas caur augsto logu Parīzes aptiekā Rue Vaugirard tuvumā, kad Voklēns pieceļas no rakstāmgalda un pieiet pie plaukta, kur rindā sastājušies balti, zeltīti trauki. Viņa pirksti apstājas pie viena — tā virsma ir vēsa, glazūra gluda zem pieskāriena, un uzraksts, ko viņš pats reiz apstiprinājis kā precīzu, spīd zeltā rīta gaismā. Gaisā jaušama vasks un sausu garšaugu smarža, kas sajaukusies ar tinti no netālu esošā rakstāmgalda.
Viņš paceļ vāku, pārbauda saturu, tad uzmanīgi noliek trauku atpakaļ — precīza kustība, kas atkārtota simtiem reižu, taču katru reizi ar vienādu rūpību. Šis darbs prasa uzticību detaļām, kur kļūda var nozīmēt dzīvību vai nāvi, un tieši šī atbildības sajūta piepilda telpu klusu, gandarītu koncentrēšanos. Aiz loga Parīze modusies jaunai dienai, bet šeit, starp plauktiem, valda tikai kārtība un zinātnes klusā cieņa.
Izgatavošanas periods: 19. gadsimta pirmā puse, Direktorijas–Restaurācijas laikmets (aptuveni 1800.–1840. gads).
Ražotājs: Vieux Paris (“Vecā Parīze”) — apzīmējums vairākām nemarķētām vai minimāli marķētām Parīzes porcelāna manufaktūrām, kas šajā periodā ražoja augstas kvalitātes aptiekas un dekoratīvo porcelānu. Vāka iekšpusē redzama neliela zelta krāsas zariņa/lapiņas zīme — raksturīga diskrētai Vieux Paris manufaktūru marķēšanas praksei, bez pilna manufaktūras zīmoga.
Retums un nozīme: Aptiekas trauki ar oriģinālu 19. gs. rokas gleznotu dekoru un saglabātu vāku šodien ir salīdzinoši reti sastopami — daudzi ir zaudējuši vākus vai dekors ir izbalējis laika gaitā. Šī trauka palmu un lentveida čūskas motīvs, kā arī violetā urna zem uzraksta, ir raksturīgs Direktorijas–Ampīra perioda klasicisma dekoram, kas farmācijas traukos simbolizēja gan eksotiku, gan dziedinošo mākslu.
Pielietojums: Trauks lieliski iederas kā kolekcijas vai interjera akcents — plauktā, kamīna malā vai vitrīnā, kur tā vēsturiskā klātbūtne un zeltītais dekors piesaista skatienu.
Stāvoklis: Trauks labā vispārējā stāvoklī, ar dabīgām vecuma pēdām — nedaudz nodilis zeltījums uz malām, sīkas glazūras nepilnības atbilstoši vecumam. Lietas stāvoklis pilnībā atspoguļots fotogrāfijās.
🇷🇺 РУССКИЙ
Высота: 26 см
Диаметр: 13 см
Аптечная банка Vieux Paris с крышкой “Aconitum” — эпоха Реставрации
Эта банка когда-то стояла на полке среди десятков других, но её надпись — Aconitum, аконит, растение, которое французские фармацевты знали и как целебное, и как опасное, — придаёт ей тихий драматизм. Ручная роспись пальм по обе стороны от надписи и позолоченная лента-змея, свитая в форме сердца, — типичная иконография аптечных сосудов Vieux Paris, декор, сочетающий научную точность с декоративной роскошью.
Момент эпохи Реставрации, Луи Никола Воклен (Louis Nicolas Vauquelin): Утренний свет проникает сквозь высокое окно парижской аптеки неподалёку от улицы Вожирар, когда Воклен встаёт из-за письменного стола и подходит к полке, где выстроились в ряд белые позолоченные сосуды. Его пальцы останавливаются на одном из них — поверхность прохладна, глазурь гладкая на ощупь, а надпись, которую он сам когда-то одобрил как точную, блестит золотом в утреннем свете. В воздухе чувствуется запах воска и сухих трав, смешанный с чернилами от соседнего письменного стола.
Он приподнимает крышку, проверяет содержимое, затем осторожно ставит сосуд обратно — точное движение, повторённое сотни раз, но каждый раз с одинаковой тщательностью. Эта работа требует верности деталям, где ошибка может стоить жизни, и именно это чувство ответственности наполняет комнату тихой, удовлетворённой сосредоточенностью. За окном Париж просыпается для нового дня, но здесь, среди полок, царит лишь порядок и тихое достоинство науки.
Период изготовления: первая половина XIX века, эпоха Директории–Реставрации (примерно 1800–1840 годы).
Производитель: Vieux Paris (“Старый Париж”) — обозначение нескольких немаркированных или минимально маркированных парижских фарфоровых мануфактур, производивших в этот период высококачественный аптечный и декоративный фарфор. На внутренней стороне крышки видна небольшая золотая метка в виде веточки/листика — характерная для сдержанной практики маркировки мануфактур Vieux Paris, без полного клейма мануфактуры.
Редкость и значение: Аптечные сосуды с оригинальной ручной росписью XIX века и сохранившейся крышкой сегодня относительно редки — многие утратили крышки или декор поблек со временем. Мотив пальм и змеевидной ленты на этом сосуде, а также лиловая урна под надписью, характерны для классицистического декора эпохи Директории–Ампира, символизировавшего в аптечных сосудах одновременно экзотику и искусство врачевания.
Применение: Сосуд прекрасно подходит как акцент коллекции или интерьера — на полке, у камина или в витрине, где его историческое присутствие и позолоченный декор привлекают взгляд.
Состояние: Сосуд в хорошем общем состоянии, с естественными следами возраста — небольшая потёртость позолоты по краям, мелкие несовершенства глазури, соответствующие возрасту. Состояние предмета полностью отражено на фотографиях.
🇬🇧 ENGLISH
Height: 26 cm
Width (diameter): 13 cm
Vieux Paris Covered Apothecary Jar “Aconitum” — Restoration Period
This Vieux Paris apothecary jar once stood on a shelf among dozens of others, yet its inscription — Aconitum, aconite, a plant French pharmacists knew as both a remedy and a poison — lends it a quiet drama of its own. Hand-painted palm trees flank the lettering, and a gilded ribbon-like serpent coils into a heart shape above it — an iconography typical of Vieux Paris apothecary vessels, where scientific precision met decorative splendor.
A Restoration-era snapshot, Louis Nicolas Vauquelin: Morning light breaks through the tall window of a Paris pharmacy near the Rue Vaugirard as Vauquelin rises from his writing desk and approaches the shelf, where white, gilded vessels stand in a row. His fingers pause on one — the surface is cool, the glaze smooth beneath his touch, and the inscription he himself once verified as accurate catches the gold of the morning light. The air carries the scent of wax and dried herbs, mingled with ink from the nearby desk.
He lifts the lid, checks the contents, then carefully sets the vessel back in place — a precise gesture repeated hundreds of times, yet performed each time with the same care. This work demands fidelity to detail, where an error could mean life or death, and it is precisely this sense of responsibility that fills the room with quiet, satisfied concentration. Beyond the window, Paris wakes to a new day, but here, among the shelves, only order and the silent dignity of science remain.
This Vieux Paris apothecary jar stands as a tangible link to early 19th-century French pharmaceutical practice, when such vessels lined the shelves of Parisian chemists and physicians alike.
Manufacturing period: first half of the 19th century, Directoire–Restoration era (approximately 1800–1840).
Manufacturer: Vieux Paris (“Old Paris”) — a designation for several unmarked or minimally marked Parisian porcelain manufactories that produced high-quality pharmacy and decorative porcelain during this period. The interior of the lid bears a small gilt twig or leaf mark — characteristic of the discreet marking practices of Vieux Paris manufactories, rather than a full factory stamp.
Rarity and significance: Apothecary jars retaining both their original 19th-century hand-painted decoration and their lids are relatively scarce today — many have lost their lids or faded with time. This jar’s palm and ribbon-serpent motif, together with the purple urn beneath the inscription, is characteristic of Directoire–Empire classical decoration, which in pharmacy vessels symbolized both exoticism and the art of healing.
Use: This Vieux Paris apothecary jar works beautifully as a collector’s piece or interior accent — on a shelf, by the fireplace, or in a display cabinet, where its historical presence and gilded decoration draw the eye.
Condition: The jar is in good overall condition, with natural signs of age — some wear to the gilding along the edges and minor glaze imperfections consistent with its history. The item’s condition is fully reflected in the photographs.
🇩🇪 DEUTSCH
Höhe: 26 cm
Breite (Durchmesser): 13 cm
Vieux-Paris-Apothekergefäß mit Deckel “Aconitum” — Restaurationszeit
Dieses Gefäß stand einst zwischen Dutzenden anderen im Regal, doch seine Inschrift — Aconitum, Eisenhut, eine Pflanze, die französische Apotheker sowohl als Heilmittel als auch als Gift kannten — verleiht ihm eine eigene stille Dramatik. Handgemalte Palmen flankieren die Schrift, während eine vergoldete bandartige Schlange sich zu einer Herzform windet — eine typische Ikonografie der Vieux-Paris-Apothekergefäße, deren Dekor wissenschaftliche Präzision mit dekorativer Pracht verband.
Eine Momentaufnahme der Restaurationszeit, Louis Nicolas Vauquelin: Morgenlicht bricht durch das hohe Fenster einer Pariser Apotheke nahe der Rue Vaugirard, während Vauquelin von seinem Schreibtisch aufsteht und sich dem Regal nähert, wo weiße, vergoldete Gefäße in einer Reihe stehen. Seine Finger verweilen an einem davon — die Oberfläche ist kühl, die Glasur glatt unter seiner Berührung, und die Inschrift, die er selbst einst als korrekt bestätigt hat, fängt das Gold des Morgenlichts ein. In der Luft liegt der Duft von Wachs und getrockneten Kräutern, vermischt mit Tinte vom nahegelegenen Schreibtisch.
Er hebt den Deckel, prüft den Inhalt, stellt das Gefäß dann behutsam zurück — eine präzise Geste, hunderte Male wiederholt, doch stets mit derselben Sorgfalt ausgeführt. Diese Arbeit verlangt Treue zum Detail, wo ein Fehler über Leben und Tod entscheiden kann, und genau dieses Verantwortungsgefühl erfüllt den Raum mit stiller, zufriedener Konzentration.
Dieses Vieux-Paris-Apothekergefäß stammt aus der ersten Hälfte des 19. Jahrhunderts, der Direktoire–Restaurationszeit (etwa 1800–1840). Vieux Paris (“Alt-Paris”) bezeichnet mehrere unmarkierte oder nur schwach markierte Pariser Porzellanmanufakturen, die in dieser Zeit hochwertiges Apotheker- und Ziergefäß-Porzellan herstellten. Im Deckelinneren findet sich eine kleine goldene Zweig- oder Blattmarke — typisch für die zurückhaltende Kennzeichnungspraxis der Vieux-Paris-Manufakturen. Das Palmen- und Schlangenbandmotiv sowie die violette Urne unter der Inschrift sind charakteristisch für den klassizistischen Dekor der Direktoire–Empire-Zeit. Das Gefäß befindet sich in gutem Gesamtzustand mit altersgemäßen Spuren, darunter leichte Abnutzung der Vergoldung an den Rändern.
🇫🇷 FRANÇAIS
Hauteur : 26 cm
Largeur (diamètre) : 13 cm
Pot à pharmacie Vieux Paris couvert “Aconitum” — époque Restauration
Ce pot se trouvait autrefois sur une étagère parmi des dizaines d’autres, mais son inscription — Aconitum, aconit, une plante que les pharmaciens français connaissaient à la fois comme remède et comme poison — lui confère une discrète dramaturgie. Des palmiers peints à la main encadrent l’inscription, tandis qu’un ruban doré en forme de serpent s’enroule en cœur — une iconographie typique des pots à pharmacie Vieux Paris, où précision scientifique et faste décoratif se rencontrent.
Un instantané de l’époque de la Restauration, Louis Nicolas Vauquelin: La lumière du matin traverse la haute fenêtre d’une pharmacie parisienne près de la rue de Vaugirard, tandis que Vauquelin se lève de son bureau et s’approche de l’étagère où sont alignés des pots blancs et dorés. Ses doigts s’arrêtent sur l’un d’eux — la surface est fraîche, l’émail lisse sous son toucher, et l’inscription qu’il a lui-même autrefois vérifiée capte l’or de la lumière matinale. L’air porte une odeur de cire et d’herbes séchées, mêlée à l’encre du bureau voisin.
Il soulève le couvercle, vérifie le contenu, puis repose délicatement le pot — un geste précis répété des centaines de fois, mais toujours accompli avec le même soin. Ce travail exige une fidélité au détail où une erreur peut coûter la vie, et c’est précisément ce sentiment de responsabilité qui emplit la pièce d’une concentration silencieuse et satisfaite.
Ce pot à pharmacie Vieux Paris date de la première moitié du XIXe siècle, époque Directoire–Restauration (environ 1800–1840). Vieux Paris désigne plusieurs manufactures parisiennes de porcelaine non marquées ou faiblement marquées, produisant à cette époque une porcelaine de pharmacie et décorative de grande qualité. L’intérieur du couvercle porte une petite marque dorée en forme de brindille — caractéristique de la discrétion des manufactures Vieux Paris. Le motif de palmiers et de ruban-serpent, ainsi que l’urne violette sous l’inscription, sont typiques du décor néoclassique Directoire–Empire. Le pot est en bon état général, avec une usure d’époque de la dorure sur les bords.
🇩🇰 DANSK
Højde: 26 cm
Bredde (diameter): 13 cm
Vieux Paris apotekerkrukke med låg “Aconitum” — Restaurationstiden
Denne krukke stod engang på en hylde blandt snesevis af andre, men dens inskription — Aconitum, stormhat, en plante franske farmaceuter kendte som både lægemiddel og gift — giver den et stille drama. Håndmalede palmer flankerer teksten, mens et forgyldt slangebåndsmotiv snor sig til en hjerteform ovenfor — en ikonografi typisk for Vieux Paris apotekerkar, hvor videnskabelig præcision mødte dekorativ pragt.
Et Restaurationstidens øjebliksbillede, Louis Nicolas Vauquelin: Morgenlyset bryder gennem det høje vindue i et parisisk apotek nær Rue Vaugirard, mens Vauquelin rejser sig fra sit skrivebord og går hen til hylden, hvor hvide, forgyldte kar står på række. Hans fingre standser ved et af dem — overfladen er kølig, glasuren glat under berøringen, og inskriptionen, han selv engang bekræftede som korrekt, fanger morgenlysets guld. Luften bærer duften af voks og tørrede urter, blandet med blæk fra skrivebordet ved siden af.
Han løfter låget, tjekker indholdet og sætter forsigtigt karret tilbage — en præcis bevægelse gentaget hundredvis af gange, men altid udført med samme omhu. Dette arbejde kræver troskab mod detaljen, hvor en fejl kan koste liv, og netop denne ansvarsfølelse fylder rummet med stille, tilfreds koncentration.
Denne Vieux Paris apotekerkrukke stammer fra første halvdel af 1800-tallet, Direktoriet–Restaurationstiden (ca. 1800-1840). Vieux Paris betegner flere umærkede eller minimalt mærkede parisiske porcelænsmanufakturer, der i denne periode fremstillede apoteker- og dekorationsporcelæn af høj kvalitet. Låget bærer indvendigt et lille gyldent kvist- eller bladmærke — karakteristisk for den diskrete mærkningspraksis hos Vieux Paris-manufakturerne. Palme- og slangebåndsmotivet samt den violette urne under inskriptionen er typiske for Direktoriet–Empire-periodens klassicistiske dekor. Krukken er i god generel stand med aldersvarende slid på forgyldningen ved kanterne.
🇸🇪 SVENSKA
Höjd: 26 cm
Bredd (diameter): 13 cm
Vieux Paris apoteksburk med lock “Aconitum” — Restaurationstiden
Denna burk stod en gång på en hylla bland dussintals andra, men dess inskription — Aconitum, stormhatt, en växt franska farmaceuter kände både som läkemedel och gift — ger den en stilla dramatik. Handmålade palmer flankerar texten, medan ett förgyllt bandliknande ormmotiv slingrar sig till en hjärtform ovanför — en ikonografi typisk för Vieux Paris apoteksbehållare, där vetenskaplig precision möter dekorativ prakt.
En Restaurationstidens ögonblicksbild, Louis Nicolas Vauquelin: Morgonljuset bryter genom det höga fönstret i ett parisiskt apotek nära Rue Vaugirard, medan Vauquelin reser sig från sitt skrivbord och går fram till hyllan, där vita, förgyllda kärl står på rad. Hans fingrar stannar vid ett av dem — ytan är sval, glasyren len under beröringen, och inskriptionen, som han själv en gång bekräftat som korrekt, fångar morgonens guld. Luften bär doften av vax och torkade örter, blandad med bläck från skrivbordet intill.
Han lyfter locket, kontrollerar innehållet och ställer sedan försiktigt tillbaka kärlet — en precis rörelse upprepad hundratals gånger, men alltid utförd med samma omsorg. Detta arbete kräver trohet mot detaljen, där ett fel kan kosta liv, och just denna ansvarskänsla fyller rummet med stilla, nöjd koncentration.
Denna Vieux Paris apoteksburk härstammar från första hälften av 1800-talet, Direktoriet–Restaurationstiden (cirka 1800–1840). Vieux Paris betecknar flera omärkta eller minimalt märkta Parisiska porslinsmanufakturer som under denna period tillverkade högkvalitativt apoteks- och dekorationsporslin. Insidan av locket bär ett litet gyllene kvist- eller bladmärke — karakteristiskt för Vieux Paris-manufakturernas diskreta märkningspraxis. Palm- och ormbandsmotivet samt den lila urnan under inskriptionen är typiska för Direktoriet–Empire-periodens klassicistiska dekor. Burken är i gott allmänt skick med åldersenligt slitage på förgyllningen vid kanterna.
🇳🇴 NORSK
Høyde: 26 cm
Bredde (diameter): 13 cm
Vieux Paris apotekerkrukke med lokk “Aconitum” — Restaurasjonstiden
Denne krukken sto en gang på en hylle blant dusinvis av andre, men inskripsjonen — Aconitum, storhattmalve, en plante franske farmasøyter kjente som både legemiddel og gift — gir den et stille drama. Håndmalte palmer flankerer teksten, mens et forgylt slangebåndsmotiv snor seg til en hjerteform ovenfor — en ikonografi typisk for Vieux Paris apotekerkar, hvor vitenskapelig presisjon møtte dekorativ prakt.
Et øyeblikksbilde fra Restaurasjonstiden, Louis Nicolas Vauquelin: Morgenlyset bryter gjennom det høye vinduet i et parisisk apotek nær Rue Vaugirard, mens Vauquelin reiser seg fra skrivebordet sitt og går bort til hyllen, hvor hvite, forgylte kar står på rad. Fingrene hans stanser ved et av dem — overflaten er kjølig, glasuren glatt under berøringen, og inskripsjonen han selv en gang bekreftet som korrekt, fanger morgenens gull. Luften bærer duften av voks og tørkede urter, blandet med blekk fra skrivebordet ved siden av.
Han løfter lokket, sjekker innholdet og setter forsiktig karret tilbake — en presis bevegelse gjentatt hundrevis av ganger, men alltid utført med samme omhu. Dette arbeidet krever troskap mot detaljen, hvor en feil kan koste liv, og nettopp denne ansvarsfølelsen fyller rommet med stille, tilfreds konsentrasjon.
Denne Vieux Paris apotekerkrukken stammer fra første halvdel av 1800-tallet, Direktoriet–Restaurasjonstiden (ca. 1800–1840). Vieux Paris betegner flere umerkede eller minimalt merkede parisiske porselensmanufakturer som i denne perioden produserte høykvalitets apoteker- og dekorasjonsporselen. Innsiden av lokket bærer et lite gyllent kvist- eller bladmerke — karakteristisk for den diskrete merkepraksisen til Vieux Paris-manufakturene. Palme- og slangebåndsmotivet samt den lilla urnen under inskripsjonen er typiske for Direktoriet–Empire-periodens klassisistiske dekor. Krukken er i god generell stand med alderstilsvarende slitasje på forgyllingen ved kantene.
🇫🇮 SUOMI
Korkeus: 26 cm
Leveys (halkaisija): 13 cm
Vieux Paris -apteekkipurkki kannella “Aconitum” — Restauraation aika
Tämä purkki seisoi aikoinaan hyllyllä kymmenien muiden joukossa, mutta sen kirjoitus — Aconitum, myrkkynuppu, kasvi, jonka ranskalaiset apteekkarit tunsivat sekä lääkkeenä että myrkkynä — antaa sille oman hiljaisen dramatiikkansa. Käsin maalatut palmut reunustavat tekstiä, ja kullattu nauhamainen käärmekuvio kietoutuu sydämen muotoon yläpuolelle — ikonografia, joka on tyypillinen Vieux Paris -apteekkiastioille, joissa tieteellinen tarkkuus kohtasi koristeellisen ylellisyyden.
Restauraation ajan hetkikuva, Louis Nicolas Vauquelin: Aamuvalo tunkeutuu pariisilaisen apteekin korkean ikkunan läpi lähellä Rue Vaugirardia, kun Vauquelin nousee kirjoituspöydältään ja lähestyy hyllyä, jossa valkoiset, kullatut astiat seisovat rivissä. Hänen sormensa pysähtyvät yhteen niistä — pinta on viileä, lasite sileä kosketuksessa, ja kirjoitus, jonka hän itse aikoinaan vahvisti oikeaksi, kiinni aamun kultaa. Ilmassa on vahan ja kuivattujen yrttien tuoksu, sekoittuneena viereisen pöydän musteeseen.
Hän nostaa kannen, tarkistaa sisällön ja asettaa astian sitten varovasti takaisin paikoilleen — tarkka liike, joka toistuu satoja kertoja, mutta joka kerta samalla huolellisuudella. Tämä työ vaatii uskollisuutta yksityiskohdille, joissa virhe voi merkitä elämää tai kuolemaa, ja juuri tämä vastuuntunto täyttää huoneen hiljaisella, tyytyväisellä keskittymisellä.
Tämä Vieux Paris -apteekkipurkki on peräisin 1800-luvun alkupuoliskolta, Direktorion–Restauraation ajalta (noin 1800–1840). Vieux Paris viittaa useisiin merkitsemättömiin tai vain vähän merkittyihin pariisilaisiin posliinimanufaktuureihin, jotka valmistivat tänä aikana korkealaatuista apteekki- ja koristeposliinia. Kannen sisäpuolella on pieni kultainen oksa- tai lehtimerkki — tyypillinen Vieux Paris -manufaktuurien huomaamattomalle merkintätavalle. Palmu- ja käärmenauhakuvio sekä violetti uurna kirjoituksen alla ovat tyypillisiä Direktorion–Empiren ajan klassisistiselle koristelulle. Purkki on yleisesti hyvässä kunnossa, iän mukaisin kultauksen kulumisjäljin reunoilla.








